Just nu är vi åter igen utan vatten här i kollektivet. Igår kom en man och knackade på och sade att det läckte i en brunn på gatan och att vattnet kanske behövde stängas av på kvällen. Jag var duktig och fyllde kastruller och skålar för att rädda oss från uttorknad. Vattnet stängdes dock inte av igrå kväll utan idag på morgonen. bye bye dusch. Nåja, värst är väl ändå toaletterna. Iget kaffedrickande här inte. Huga.
En liten tanke som dock har slagit oss (min suka syster så mycket att hon inte kan sova) är hur arbetet med att demolera vår gata och vårt vatten går till. Det sitter en man i en grävskopa och gräver ett stort hål, sen står det 7-9 män och tittar på. Känns lite typiskt för byggnadsarbetare mm. Detta tittande. Det som irriterar mest är dock att det här aldrig skulle kunna uppstå som fenomen inom vården. Kan tänka mig hur det skulle vara att två sitter kvar i bilen och håller den igång så det är varmt, 5 går in till vårdtagaren, en klär på vårdtagare och fixar frukost, de andra tittar på. Så skulle det inte se ut. någonsin. aldrig. nono. Sen kan man dra diverse teorier om genus ur det här eller vem vet vad. För mig är det dock mest uppenbart att jag genast måste byta från vård och omsorgsförvaltningen till teknik och fastighet. Tydligen är det där min framtid finns. Tjäna pengar genom att titta och tänka lite. precis det jag vill göra. Tänka lite. Tjäna lite pengar. Okej, det är pissigt väder idag så det är säkert inte skönt att stå vid hålet ute på vår gata. Men jag kan nog tänka mig att det imorgon, när jag jobbar 07.00-21.30 inte diretk kommer vara soligt och varmt.
Man kanske skulle klä sig varmt, sätta sig på ballkongen, titta på hålet och sedan fakturera ngn för det. Hmmm...

Puss

Min syster är sjuk. jag små VASar vård av sjuk syster. halstabletter, bilflyttar und so weiter.
Måndagar är ju, som traditionen lärt mig, inte min dag. Har fått ett krav på 850:- på en film jag vet att jag har lämnat tillbaka. Hur mycket orka bråka? Filmen var ju inte ens särskilt bra. Är även den enda filmen jag hyrt på evigheters evigheter. där fick man för man hyrde. 850:- det är en väldans massa pengs för moi. Halv cykel, massa julklappar, stuff till adventsfika, you name it. Tror det har något att göra med att jag bara inte borde gå upp ur sängen och möta verkligheten utan gömma mig i värmen och tryggheten.

Helgen då? Ja den var ju finast, så klart. Det var film, stan, rockabilly och Ankzor. Lever för helgerna. Veckorna är alldelse för fyllda av för många måsten. Måsteskriva uppsats, måste laga mat, måste städa, måste socialisera, måste, måste, måste. Allt är väl iofs inte direkt otrevligt under veckorna, tvärt om. Men helgerna är magiska och fina. Det är lite pirr på fredagen. Kollektivet fylls av människor man bor med men sällan ser då vi alla är upptagna på veckorna. Det sjuder av liv och förväntning.

Nu till helgen är det ju även dags för det stora pepparkaksbaket. Pappa ska svettas, mamma passa ugn, Simon ska trycka fiskar/prk, hundar ska svansa runt, glögg ska drickas, Näbbemus avlyssnas, mjöla, trycka, kavla, grädda, lukta, äta. Jag har redan köpt kristyr. Rosa såklart. (hallå eller) Är man snel hest kan man få smaka. Pepparkakor ano många år sedan. Det är farmors recept. En dam jag aldrig träffat men vars pepparkakor jag många gånger mumsat på. nomnomnom. pepparKAKA!!! (kan man posta till USA?)

Puss

USA
Obama
Gött dä!
sen är USA alltid USA trots att det nu kanske blir lite mindre ondska som sipprar ut från landet over there.
men.. en liten fundering bara. som min syster tog upp, hur skall man nu kunna spela neger och president. jävla USA, alltid skall de komma och sätta käppar i hjulet.

sen kan man tänka att den här veckan bara inte är min vecka. de första 7 timmarna av veckan var fina, men jag borde nog aldrig ha återvänt till kollektivet. för det var då allt brakade åt helvete, typ. cyklar och katter, uppsatser och lort. (katterna har nu även haft sönder min röda porrlampa som stod i fönstret, dom är ute efter mig).
uppsatshandledning igår. jag var nog lite för ambitiös i mina tankar om att göra begreppshistoria. Arne sade att jag inte skulle ge upp tanken, men att nu kanske inte var rätt tid, bara tio veckor räcker nog inte till. så jag skall göra som så många gånger förr och ta den lätta vägen ut. eller lätt och lätt. men lättare.

veckan är dock långt ifrån slut. fest hos Judit, teater med far, tv hos Madde, det kan fortfarande bli bra. och hela veckan har ju inte varit dålig trots att saker har blivit förstörda och snattade, men vad gör det? det är ju bara prylar. saker. tingestar. pryttlar.

men det suger ändå

Puss